Sanningen I Vitögat

Lisa Ekdahl · En Samling Sånger [2003]

En dag såg hon sanningen i vitögat

Då vände hon om och sprang hem

En enda gång mötte hon sanningen och aldrig vill hon se honom igen

För inte är sanningen vacker

Nej, snarare är han grotesk

Och inte är sanningen ljuvlig och ren

Nej, snarare bitter och besk

Så vände hon hem till lögnen igen

Han slöt henne i sin famn

Där glömmer hon genast sanningen, då lögnen viskar hennes namn



En dag såg hon sanningen i vitögat

Då vände hon om och sprang hem

En enda gång mötte hon sanningen och aldrig vill hon se honom igen



En dag såg hon sanningen i vitögat

Den dagen har hon glömt

En enda gång mötte hon sanningen, den gången har hon fördömt

För vem vill inte fördömma

Det som är hårt att ta

Sin sanning ville hon glömma

Så nu vet hon inte vem han var



Nej, vände hon hem till lögnen igen

Han slöt henne i sin famn

Där glömmer hon genast sanningen, då lögnen viskar hennes namn



En dag såg hon sanningen i vitögat

Då vände hon om och sprang hem

En enda gång mötte hon sanningen och aldrig vill hon se honom igen

Nej, nej

Aldrig vill hon se honom igen

Nej, nej, nej, nej , aldrig vill hon se honom igen