Klar som en stjärna

Nordman · Korsväg [2010]

En gång i tiden, när dagarna var grå

och solen var förmörkad, jag saknade dig då

Allt kunde hända, du fanns där på nått vis

Jag slog mig fram med vrede, det har sitt pris



Klar som en stjärna

Du fanns i min hjärna,

i mitt hjärta, mitt blod,

i mitt liv och längs min väg

Sen fick jag se dig

Nu går du bredvid mig

och du strålar och värmer

och du kan ge mig ro



En gång i tiden, när mörkret slet och drog

och skratten lät som jämmer, och nog var inte nog

kunde jag drömma, i mellan andetag

att någonting skulle hända, att natt blev dag



Klar som en stjärna

Jag följer dig gärna,

vill du lysa min väg

och mitt liv så är jag fri

Sen jag fick se dig

så går du bredvid mig

och du strålar och värmer

och du kan ge mig ro



Och nu kan jag vakna och känna hur du andas bredvid mig

Är det nått jag saknar så är det bara lite mer av dig



Klar som en stjärna

Jag följer dig gärna,

vill du lysa min väg

och mitt liv så är jag fri

Sen jag fick se dig

så går du bredvid mig

och du strålar och värmer

och du kan ge mig ro



Klar som en stjärna

så går du bredvid mig

och du strålar och värmer

och du kan ge mig ro