Huset
One More Time · Den Vilda [1996]
Står i ett kusligt tomt obebott hus
Hittar inte nÃ¥n dörr som leder ut
Alla rummen har
En särpräglad doft
Alla rummen har
En anda av stoft
Här stÃ¥r möbler kvar
Med ett lager av damm
Tänk om husets väggar kunde tala
Ljud överallt
Steg hörs pÃ¥ vinden
Ödsligt och kallt
Snart sÃ¥ faller mörkret och dÃ¥ ser jag inget alls
Mmm, det känns som huset kan se
Allting jag gör
Praktfull stod du en gång
Men det var förr
Se all spindelväv
Ã…h, som sprider sig kvickt
Se på spindels väv
Så obarmhärtigt
Du stÃ¥r kvarglömd här
Du som gett många skydd
Tänk om dina väggar kunde tala
Ljud överallt
Steg hörs pÃ¥ vinden
Ödsligt och kallt
Snart sÃ¥ faller mörkret och dÃ¥ ser jag inget alls
Jag hoppas månen lyser starkt i natt
Spöklika ljud
Steg hörs pÃ¥ vinden
Jag har inget ljus
Och snart sÃ¥ faller mörkret och dÃ¥ ser jag inget alls
Tänk om husen kunde tala
Tänk så mycket att berätta
Allt du sett och hört förblir en evighet
Hittar inte nÃ¥n dörr som leder ut
Alla rummen har
En särpräglad doft
Alla rummen har
En anda av stoft
Här stÃ¥r möbler kvar
Med ett lager av damm
Tänk om husets väggar kunde tala
Ljud överallt
Steg hörs pÃ¥ vinden
Ödsligt och kallt
Snart sÃ¥ faller mörkret och dÃ¥ ser jag inget alls
Mmm, det känns som huset kan se
Allting jag gör
Praktfull stod du en gång
Men det var förr
Se all spindelväv
Ã…h, som sprider sig kvickt
Se på spindels väv
Så obarmhärtigt
Du stÃ¥r kvarglömd här
Du som gett många skydd
Tänk om dina väggar kunde tala
Ljud överallt
Steg hörs pÃ¥ vinden
Ödsligt och kallt
Snart sÃ¥ faller mörkret och dÃ¥ ser jag inget alls
Jag hoppas månen lyser starkt i natt
Spöklika ljud
Steg hörs pÃ¥ vinden
Jag har inget ljus
Och snart sÃ¥ faller mörkret och dÃ¥ ser jag inget alls
Tänk om husen kunde tala
Tänk så mycket att berätta
Allt du sett och hört förblir en evighet