Vem - Maja Gullstrand

Morgonsolen bländade dina ögon

När jag såg dig springa ut genom din port

Att du var jagad var helt uppenbart

Du såg mig som reträtt

Att neka skulle inte kännas rätt



Du sa, "Jag är förskjuten av de mina"

Tvingad att ha dold identitet

Betraktad som en sköka i en medeltidskultur

Jagad som ett djur



Jag minns att jag tänkte på mig själv



Vem plöjer din åker?

Vem bonar om i din vrå?

Vem läser kartan åt dig?

Vem talar om var du ska gå?



Romanas arv är att följa traditionen

Att fogligt rätta in sig i sitt led

Och går man utanför så tappar man i aktning

Men vem vill vara vingklippt ett helt liv



Jag minns hur jag tänkte på mig själv



Vem plöjer din åker?

Vem bonar om i din vrå?

Vem läser kartan åt dig?

Vem talar om var du ska gå?



Vem bär din ryggsäck, när du behöver en paus?

Vem värmer din frusna själ, när natten faller på?



mm mm



Jag tänker ofta på dig än Romana

Ditt mod, din blick, din öppna attityd

Ja de intryck som vårt samtal gav består för evig tid

En glimt in i en 19-årings liv

Ett liv, som för mig var helt unikt



Vem plöjer din åker?

Vem bonar om i din vrå?

Vem läser kartan åt dig?

Vem talar om var du ska gå?



Vem bär din ryggsäck, när du behöver en paus?

Vem värmer din frusna själ, när natten faller på?