Till Jan Myrdal

I en förtrollad skog av sten

Springer en häst av elfenben

Silvermaskin i magen

Hästen blir aldrig slagen

Hovar av platina, sadel av stål

Inget går före den hästen i mål



I ett förtrollat marmorstall

Glittrar ett rostfritt vattenfall

Hästen kan inte dricka

Då skulle motorn spricka

Elfenbenshästar har slutet system

Har inga tarmar och inga problem



I en förtrollad saluhall

Spelar man en förtrollad trall

Från första stund man hör den

Är man supporter för den

Gör sina inköp försänkt i trans

Bättre du handlar nån annanstans



På en förtrollad teaterscen

Dansar en dam av elfenben

Damen är lätt på foten

See! Damen är tom i roten

Gillad av en demonisk person

Tala med honom så blir du som hon



Från en förtrollad talarstol

Skjuter en man med knallpulverpistol

Hör hur hans skrämskott ekar

Och intellektet tvekar

För denna harmlöst beväpnade narr

Och Sanningen fattar inte ett barr



I en förtrollad kvart i stan

Sitter en lycklig narkoman

Honom skall intet fattas

Aldrig hans låga mattas

Aldrig en snut plötsligt hälsar på

Var finns den kvarten undrar man då?



Vid en förtrollad norrlandsälv

Vaknade jag ur förtrollningen själv

Gapande som en fåne

Under en iskall måne

Såg jag hur allting egentligen sker

Och jag tror aldrig på trolldom mer