Djur I Fara

Staffan Hellstrand · Sot [1994]

Genom tÃ¥rarna i drömmen

Hör jag pendelklockan slÃ¥

Jag gÃ¥r upp och slÃ¥r pÃ¥ strömmen

Och alla stjärnorna blir grå

Men jag går aldrig mer tillbaka

Aldrig nånsin, inte mer

För alla väggar börjar skaka

Och alla husen faller ner



Det här är inte mitt hem

Aldrig någonsin, inte igen

Bara något jag fick låna

Av en glömd sÃ¥ kallad vän

Du ser djur i fara

Jag ser bara damm

Men jag ser någonting bättre

Mycket längre fram



Dom har tömt drömmarna pÃ¥ vatten

Och fyllt upp sin egen brunn

Och dom räknar allt på natten

I sitt stora kalla rum

Dom möter morgonen i mörker

Men nÃ¥got jag aldrig kan förstÃ¥

Är om dom möter sina älskade

Med rustningarna på

Det här är inte vårt hem

LÃ¥t alla söner fÃ¥ sola sej igen

LÃ¥t alla vilsna döttrar äntligen fÃ¥ komma hem

Det här är inte vårt hem...