Djur I Fara
Staffan Hellstrand · Sot [1994]
Genom tÃ¥rarna i drömmen
Hör jag pendelklockan slÃ¥
Jag gÃ¥r upp och slÃ¥r pÃ¥ strömmen
Och alla stjärnorna blir grå
Men jag går aldrig mer tillbaka
Aldrig nånsin, inte mer
För alla väggar börjar skaka
Och alla husen faller ner
Det här är inte mitt hem
Aldrig någonsin, inte igen
Bara något jag fick låna
Av en glömd sÃ¥ kallad vän
Du ser djur i fara
Jag ser bara damm
Men jag ser någonting bättre
Mycket längre fram
Dom har tömt drömmarna pÃ¥ vatten
Och fyllt upp sin egen brunn
Och dom räknar allt på natten
I sitt stora kalla rum
Dom möter morgonen i mörker
Men nÃ¥got jag aldrig kan förstÃ¥
Är om dom möter sina älskade
Med rustningarna på
Det här är inte vårt hem
LÃ¥t alla söner fÃ¥ sola sej igen
LÃ¥t alla vilsna döttrar äntligen fÃ¥ komma hem
Det här är inte vårt hem...
Hör jag pendelklockan slÃ¥
Jag gÃ¥r upp och slÃ¥r pÃ¥ strömmen
Och alla stjärnorna blir grå
Men jag går aldrig mer tillbaka
Aldrig nånsin, inte mer
För alla väggar börjar skaka
Och alla husen faller ner
Det här är inte mitt hem
Aldrig någonsin, inte igen
Bara något jag fick låna
Av en glömd sÃ¥ kallad vän
Du ser djur i fara
Jag ser bara damm
Men jag ser någonting bättre
Mycket längre fram
Dom har tömt drömmarna pÃ¥ vatten
Och fyllt upp sin egen brunn
Och dom räknar allt på natten
I sitt stora kalla rum
Dom möter morgonen i mörker
Men nÃ¥got jag aldrig kan förstÃ¥
Är om dom möter sina älskade
Med rustningarna på
Det här är inte vårt hem
LÃ¥t alla söner fÃ¥ sola sej igen
LÃ¥t alla vilsna döttrar äntligen fÃ¥ komma hem
Det här är inte vårt hem...
