För Kung Och Fosterland

Björn Afzelius · För Kung Och Fosterland [1976]

Medan bönderna inleder striden sitter kungen med damen på knät

Och från tornet han valt just för dagen kan han spinna bataljernas nät

Och medan löparna far fram och åter, och medan springarna lackar av svett

Drar sig kungen tillbaks till sin kammare med den styrandes självklara rätt



Ja, bakom murarna står han i trygghet, men därute står vit emot svart

Och han ser hur dom slår ut varandra, fast dom alla hör till samma klass

Och när löparna slutgiltigt snubblat, och när springarna sprängt sina liv

Och när damen har dött för sin älsklings skull, kan han lungt göra upp om remi



Men partiet skall komma då bönderna tröttnar på att få utkämpa kungarnas krig;

Då dom vänder sig mot sina egna tyranner, och då blir det tal om en helt annan strid;

För då bryter dom regeln och tar flera steg på en gång



Ja, fast kungen är reslig och vacker är han inte så mycket till pjäs

Men har man andra att fösa framför sig har man råd att va' stilig och däst

Och dette spelet har länge va'tt klassiskt, för det förenar ju smärta med lust;

Men det är lätt att begråta dom stupade när man är ensam om damernas gunst



Men partiet skall komma då bönderna tröttnar på att få utkämpa kungarnas krig;

Då dom vänder sig mot sina egna tyranner, och då blir det tal om en helt annan strid;

För då bryter dom regeln och tar flera steg på en gång

Ja, då bryter dom regeln och tar flera steg på en gång