Fredmans Epistel No. 81 - Märk Hur Vår Skugga

Märk hur vår skugga, märk, Movitz mon frere

Inom ett mörker sig slutar

Hur guld och purpur i skoveln, där

Byts till guld och klutar

Vinkar Charon från sin brusande älv

Och tre gånger sen dödgrävaren själv

Mer du din druvan din ryster

Därför, Movitz, kom hjälp mig och välv

Gravvård över vår syster!



Lillklockan klämtar till storklockans dön,

Lövad står kantorn i porten

Och till de skrålande gossarnas bön

Helgas denna orten.

Vägen opp till templets griftprydda stad

Kantas mellan rosors gulnade blad,

Multnande plankor och bårar;

Till dess den långa och svartklädda rad

Mjukt sig bugar i tårar.



Så gick till vila, från slagsmål och bal

Grälmakar Löfberg, din maka

Ej mer från gräset långhalsig och smal

Hon än glor tillbaka

Hon från Dantobommen skildes i dag

Och med henne alla lustiga lag

Vem skall nu flaskan befalla?

Torstig var hon och urtorstig är jag;

Vi är torstiga alla